I onsdags var Lillkillen redo. Han hade handlat mat som behövs i fjällen (russin, oboy, müsli, havregryn, lingonsylt och mellomys-popcorn) och packat väskan med det nödvändiga (kaninen, memory, bok och bilar). Sedan återstod bara en lååång väntan till fredag kväll, då Inkki och morfar äntligen kom, spelade memory och sedan for vidare mot fjällen.
Och när huset ändå var tomt på barn och mellomyset förflyttats till Härjedalen passade föräldrarna på att gå på bio och se Trevligt folk. Gör det ni med. Den är bra, på många sätt. Och btw så lider jag med Patrik som i filmen försöker färga håret i en öststat. Jag vet hur det känns, i Riga för tio år sedan blev mitt också orange-rött-rosa. Hemskt!
Sedan lyckades vi, utan att ha bokat bord, få plats på en resturang. Bara en sån sak! Gott var det också, om än vansinnigt stora portioner.
Idag blev det en långpromenad med fågelkvitter, sol och takdropp. Tänk om det blir vår i år med? Det vore trevligt. Sedan tog jag en eftermiddagstuppis på soffan. Bara för att jag kunde! (Att ha sovit två timmar på dagen kanske kommer straffa sig, men det var det värt.)
Den nya ullfilten är förrädiskt varm och sövande.
Häpp.
PS Den barnfria veckan är onekligen ohyggligt spännande hittills. DS
Postat i:Uncategorized
