Nyårsfirarna for hem och lämnade mig med det här. Tusen nyanser av blått som tar fram alla maniska drag jag har, och jag vet ju att jag inte kommer ge mig förrän det är klart.
Nytt år, ja. Nån längre nyårskrönika över 2015 tror jag inte det blir. Privat började året med diverse neurologiskt skit, men sedan fick jag nytt jobb, semestrade i Frankrike och klämde ut Trean, så året artade ju sig helt klart. Men i världen övrigt har det väl mest varit skit – eller? Paris (x2), människor på flykt, klimatet som går åt skogen, SD som går som tåget å allmänt elände.
Jag hoppas på ett lugnt 2016. Inga krav på ett succéår, men på ett lugnt år. Lugnt hemma, lugnt på jobbet, lugnt med allas hälsa och lugnt i världen. Det vore fint!
Häpp.
23.05 och Trean var fortfarande vaken, men han fäll på mållinjen och däckade innan tolvslaget.
Postat i:Uncategorized
